Hösten är här igen. Och jag mår dåligt. Ja, inte varje dag, men emellanåt.
Idag mår jag dåligt. När jag slog upp ögonen imorse kändes allt meningslöst och när Macke lyckades fastna mellan sätena på bilen, började jag nästan gråta.
Jag blir orolig för mig själv, för denna nedstämdhet verkar bli värre för varje år. Och trött blir jag också. Klockan åtta på kvällen är jag så trött att jag inte kan resa mig ur soffan.
Jag skyller på dåliga gener och hoppas att jag mår bättre imorgon.
1 kommentar:
Jag har slutat upp med att vara nedstämd på hösten..så du kommer nog också över det till sist tror jag. Du får se fram emot att jag o Lucas kommer o hälsar på i veckan...det blir väl trevligt? O förresten..hur lyckas man fastna mellan sätena i bilen? Det har jag aldrig lyckats med=)
Skicka en kommentar