Bajsfabriken

I fredags slutade hela familjen tidigt och vi begav oss till Busfabriken. De tre barnen leker och har så skoj att jag till och med kan lämna dem en stund för att åka en sväng och shoppa lite. (Vanligtvis brukar jag också älska fabriken, men min kropp blir tjockare och tjockare för varje dag. Ont gör den också.)

När jag återvänder till Busfabriken möts jag av ett jättenödigt barn. Och det här med att göra nummer två är ju ingen dans på rosor i vår familj. 

Till slut lyckas jag att övertala Lina att vi ska gå på toaletten. Det går bra, men det tar lång tid. Jag får sitta på golvet mittemot, precis som hemma. Sitta på golvet på en offentlig toalett är ingen hit, men jag tröstar mig med att Busfabriken är en plats där ingen har skor. Det blev även Linis första lyckade bajsbesök utan tårar. Då är det värt att sitta på golvet på en offentlig toa.