Jag har beslutat mig för att utmana mig själv. Det kommer att bli riktigt svårt. Det kanske inte låter särskilt svårt, men för mig är det en riktig utmaning.
I början av september planerar vi att åka till Ullared. Vi ska höstshoppa till barnen utanför magen och barnet i magen. Innan dess är det köpstopp på kläder, både till min tjocka kropp och till barnen. Macke behöver eventuellt en ny skjorta till vårt 60-årskalas i slutet av juli, men annars är det ett stort nej, när det kliar i shopparfingrarna. För mig är det bäst att hålla mig borta från butikerna helt och hållet och hittills, sedan två veckor tillbaka, går det helfint.
Detta beror nog mycket på att mina barn har kommit på att de kan leka med varandra, utan att slåss och skrika. De behöver inte underhållas med utfärder och mammainitierade aktiviteter. OK, de slåss och skriker fortfarande en hel del, men det är stor skillnad. Igår satt jag i soffan och läste en bok, medan barnen lekte med lego i ett annat rum. Detta har aldrig förut hänt. Och när vi var på badhuset häromdagen kunde jag sitta med min onda kropp på kanten, medan barnen badade. Jag var inte tvungen att leka och plaska i ett. Missförstå mig inte. Jag gillar att leka, därav mitt yrkesval, men inte hela min vakna tid.
Nu är barnen ute på tomten och jag sitter inne vid datorn. För mig är detta en fantastisk känsla. Fast jag ska nog gå ut jag också, för solen skiner...
3 kommentarer:
Ja du, det lät som en knivig utmaning. Fast inte för att du inte får shoppa, utan snarare för att ni ska hinna åka till Ullared! Jag tror "trean" behagar komma tidigare än beräknat och jag tror på den 3 september. Jalla, jalla alltså när det gäller Ullaredsresan. ;)
You are so wrong sister
We´ll see... Känner mig lite kaxig nu när jag lyckades tippa rätt dag på Johannas lille Maximilian eller Sebastian eller vad han nu ska heta.
Skicka en kommentar