Det som jag bävar för är egentligen när barnmorskan ska kolla att man kan knipa. "Har du övat?" frågar hon. Och ja visst har jag det. Typ dagen innan, eftersom jag inte vill få skäll för att jag inte kan. Det är inte så att jag är lat eller att jag inte förstår varför det är viktigt, utan att jag kommer inte ihåg att göra det.
"Gör det när du ammar", har barnmorskan sagt till mig, men när jag ammar har jag fullt sjå att hålla reda på vad de stora barnen gör för bus.
Och dagarna går och inget knipet blir det. Hursomhelst så fick jag godkänt på alla punkter gällande mammakroppen. Jag passade också på att göra ett cytologprov (heter det så?), vilket varnande röster har sagt skulle vara ganska så oskönt. Ja, det är sant, jag är 30 år och har "missat" mina kallelser. Provet var inte direkt skönt, men ont gjorde det inte heller.
Och så var det ju det där stora paketet till den lilla, lilla saken, som både apotekstanten och barnmorskan sagt att jag inte skulle skrämmas av storleken. Detta var inte lika oskönt, men det gick bra.
Om allt går som det ska, kommer det dröja lång stund innan jag behöver ta av mig byxorna inför en okänd igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar