Wild Card

Idag har NT familjedag på Kolmårdens Djurpark. Det betyder årskort för halva priset. För oss blir det första året med Wild Card och vi ser fram emot att utforska hela parken.

Paddan

Nu  är den här. Min iPad. Jag sa ju att jag skulle få en innan helgen var slut. Barnen har testat lite nyttiga appar. Math Bingo och Klockis var riktigt roliga och lärorika. Och med Mackes envishet så räcker det med några dagar till, innan han kan klockan helt och hållet.

Pricken

Emil hade fått några märkliga prickar runt munnen när han hämtades på förskolan på tisdagseftermiddagen. Igår morse var han jätteröd runt munnen och upp på kinderna. Idag har prickarna bleknat något, men de finns nästan överallt på kroppen. Höstblåsor säger vissa. Vattkoppor eller svinkoppor, säger andra. Vem vet? Han har ingen feber och är förvånansvärt pigg och glad. Fast han är ful, tycker storebrorsan.

Inspiration

Idag har jag varit på föreläsning med jobbet. Föreläsningen handlade om iPads (eller lärplattor som vi säger) i förskolan och den var toppenbra. Jag känner mig oerhört inspirerad både som pedagog och förälder. Vilka appar det finns!

Nu måste jag bara övertala maken att ge mig en iPad.

Träningspremiär nr 2

Under årens lopp har jag insett att sommaren måste vara lite lugn vad gäller träning. Jag kan inte förmå mig att hoppa in i bilen och åka till träningen när solen skiner. Därför tränar jag inte så värst mycket bortanför hemmaplan på sommaren. I år har jag dock promenerat en del och till och med löptränat lite. Mina knän samtycker emellertid inte riktigt och därför har jag sett fram emot att Friskis externa pass i Söderköping ska köra igång.

Ett pass hann jag träna. Och nej, jag tappade inte lusten, skadade mig eller blev sjuk. Jag istället ägnat mig åt en helt annan träningsform. Tunga lyft kanske den kan kallas. Vi har lagt sten på uppfarten och under två veckor har jag kvällstid kånkat inte mindre än elva pallar med sten. Då känns Friskis lite överflödigt. Men förra helgen blev det färdigburet och i kväll blir det Friskis igen.

STEN

Vinterplagg

Jag är expert på att handla när det är bra priser. Kuponger och erbjudanden utnyttjas flitigt och jag har gjort plats i en garderob för alla mina fynd, som bara väntar på rätt säsong eller att någon ska växa i dem. imorgon bär det av till stan för vintershopping. Jag har alltid varit ett fan av Kappahl, men deras termobyxor gjorde mig grymt besviken förra året, när Marcus under loppet av två veckor hade lyckats riva hål i knät på två par 450-kronors brallor.

I år lutar det nog åt Stadium. Jag sitter och bläddrar i ett reklamblad som damp ner i brevlådan under eftermiddagen. Min stora lilla Böna har önskat sig en overall i år. Jag har dock alltid tyckt att overaller är för småbarn och förra året körde hon tvådelat, men förklaringen fick mig att ändra mig. "Snön åker alltid innanför min jacka". Och om man är en frusen tjej som gärna vill hänga med brorsan i snövallarna, så är det helt okej för min del med en overall. Jag är faktiskt sugen på en själv.

Mitt nya favvoplagg från mitt absoluta favvoställe Ellos:


Helt i fleece. Och nästa vecka anländer den i detta utförande:


Den ena ska jag ha under våra uteoveraller på jobbet. Jag kommer att vara varmast och gladast av alla!

Långhelg

Jag har fått ett superduperschema på jobbet. Bra tider som passar med frukostar, lämningar, hämtningar och skolbussar. På fredagar är jag ledig och det är alldeles underbart. För när lördagen (som känns som söndag) lider mot sitt slut, så väntar ännu en ledig dag (ännu en söndag). Löööv it!

Teenage Mutant Ninja Turtles

Sköldpaddorna är tillbaka! Det är inte utan att jag blir sentimental när jag tänker på de gröna ninjorna som vi älskade så och på den lilla broderade Donatello-tavlan som prydde väggen över lillasysters säng.

Heroes in a half-shell...turtle power!

Vem är du, egentligen?

Ibland när jag läser kontaktannonser och andra texter där människor ska beskriva sig själva, har jag träffat på följande beskrivningar:

"Jag tycker om att göra roliga saker"

"Jag gillar god mat och bra musik".

Gör inte alla det? Inte finns det någon som tycker om att göra tråkiga saker eller gillar äcklig mat? Eller?

Liten blir stor

Imorgon fyller Emil två år. Stora lillkillen som går på förskola och allt. Eftersom jag inte har möjlighet att vara ledig från jobbet, så blir det mys hos morfar med pizza och paket.

Såhär såg det ut förra året:

Och året dessförinnan:

Baddaren och Pingvinen

I år kör vi NKK:s simskola för de stora barnen. Tredje terminen med simskola, men den första på Centralbadet. Barnen går i samma grupp, men vi har nog hela tiden tyckt att lillsyrran varit den som varit mest våghalsig.

Tji fick vi! Efter bara tredje tillfället tyckte ledarna att Macke skulle byta grupp..och bli en pingvin istället. Nu tror jag väl i ärlighetens namn att även Linis skulle fixa att byta grupp, men det blir nog bra för dem att vara i olika grupper. Och kul för Marcus att få känna sig stor och duktig.

Nu kvarstår bara frågan, vem ska lära mig att simma?

Att vara mer än förälder

Att få barn är omtumlande, fantastiskt och förändrar livet, till det bättre. Som nybliven förälder kretsar allt kring barnet och vad det gör och hur underbart det är. Självklart är barnet sötast av alla bebisar i hela världen. Folk som inte har barn har svårt att förstå hur uppslukad en förälder är av det nya livet  och lyssnar säkerligen med måttligt intresse på historier om förlossningar, smakportioner och blöjbyten. Jag tror att alla som får barn går igenom denna fas och jag tycker mig nog ha fått en del distans till mitt eget barn-och bebisprat med åren.

Men så träffade jag en gammal vän, som inte har några barn. Hon sa att det måste vara skönt för mig nu när mina barn inte är bebisar längre. Att få vara sig själv igen. Jag visste inte vad jag skulle säga, så jag stammade fram: "Men jag gillar att vara mamma": Och det gör jag ju. Den person som jag var innan jag fick barn existerar inte längre och det gör mig inte ett dugg.

Fast det fick mig ändå att fundera på vem jag är och vad jag tycker om att göra egentligen. För nu när barnen blivit mer självständiga och leker i sina rum, kan jag känna mig lite tom inombords. När jag har städat klart disk och tvätt och dammsugit hela huset, vad vill jag då göra? För det kan ju inte vara sant som min son  en gång sa till mig:

"Men du mamma. du gillar ju bara att hålla på med tvätten."

Septemberkalas

Igår gick ett dubbelkalas av stapeln här hemma i Luddingsbo. Vi firade Marcus, som blev sju i torsdags och Emil, som blir två på onsdag. Det äldsta födelsedagsbarnet var på strålande humör och tackade artigt för sina fina presenter, innan han försvann in i rummet för att bygga... ännu mer lego.

Det yngsta födelsedagsbarnet sov bort halva kalaset, men även han var nöjd med alla fina gåvor, böcker, traktorer, bilar och viktigast av allt....släpvagnar.

Nu väntar bara ett litet kalas med familjen på onsdag, sedan har alla fem berggrenarna fyllt färdigt för i år.

Barnförsäkring

För några veckor sedan skadade Emil armen, pigluxation visade det sig att det var, efter tre härliga dagar i sjukhusmiljö. Hursomhelst så kom jag att tänka på vår barnförsäkring och fick ändan ur och gjorde en skadeanmälan. 600 spänn skulle man visst enligt schablonen erhålla.

Men när det gäller Marcus så får vi se.Han skadade ju ögat för två år sedan, något som resulterade i en synnedsättning. Och ska man få dras med dålig syn, kan man ju lika gärna tjäna en hacka på det...

Tick tack

Jag tycker att det är viktigt att komma i tid. Jag vågar nästan påstå att jag alltid kommer i tid. Märkligt kanske, eftersom jag hatar att planera och förbereda saker. Packa väskor och ta fram kläder är helt enkelt inte min grej. Morgonstund har guld i mund, som man säger och det är på morgnarna som jag är i mitt esse. Jag plockar, städar, donar och fixar.

Och vi hinner dit vi ska. Med råge. Dock kräver vissa extrema dagar extrema medel. Som att låta sonen sitta i en stor kartong och äta riskaka med smör till frukost.

Och så har jag ju min Nutrilette-shake. Cirka sju minuter från frita till jobbet och då ska den ta mig tusan vara slut. Annars blir jag frukostlös.

Och för er alla sengångare: Vem kan säga det bättre än Vännerna?:
"I came late because I left late."

Simple as that. Over and out.

7 år

Idag har det firats födelsedag i Luddingsbo. Något som får mig att undra: Hur mycket lego kan en pojke egentligen ha?

Nystart

En helt ny era. Jag har börjat jobba. Inte bara "jobba-i-väntan-på nästa-föräldraledighet-jobba", utan verkligen börjat jobba. Fem veckor gjorda och bara 33 år till pension.

Skämt åsido, så känns det bra faktiskt. Lite mer (men bara liiite, med tanke på att jag är förskollärare) vuxenkontakt och liiite mer klirr i kassan.

Trevliga arbetskamrater, bra schema, nära till jobbet. Kommer bli bra det här...

Peace out