Denna morgon har jag varit arg. Eller arg är väl kanske för milt uttryckt. Rosenrasande passar nog bättre. Jag ägnar så mycket tid åt att irritera mig och röja upp i kaoset som är i mitt hem. Det är så stökigt och det känns som om jag är den enda som gör något åt saken. Och efter en tuff vecka på jobbet och en riktigt gnällig liten son, kokade det över.
Och förhoppningsvis bidrar utbrottet till att i alla fall barnen blir lite bättre på att hålla reda på sina saker. Maken däremot, han är nog ett hopplöst fall.
SUCK!
3 kommentarer:
Försök att ta livet som det är. Det är en jobbig tid när man har barnen små. Ändå är det den tiden som man minns med nostalgi nör det ha gått några år. Saker som var viktiga då känns ganska obetydliga nu. Det viktigaste i livet är att tycka om varandra !
Ja, jag vet. Och vi tycker om varandra, men det är så jobbigt i stöket i alla fall.
Skäms om någon kommer oanmäld.
Skicka en kommentar