Mitt hår har alltid varit mitt största bekymmer, mitt största fåfänga bekymmer vill säga. Självkrulligt (inte lockigt) med fullt av virvlar. Det har inte spelat någon roll vad jag har tagit mig till med håret, efter en stund har det blivit sitt krulliga själv igen. Vid sisådär sexton års ålder, tröttnade jag och försökte därför påverka min situation genom otaliga hårfärgningar och frisyrer. Resultatet, njaa, jag vet fortfarande inte riktigt vad jag ska ta mig till.
Så nu när jag står i valet och kvalet att skaffa mig ännu en ny frisyr, så tänkte jag starta denna bildserie med mina många frisyrer genom åren. En del är fina, medan andra är, milt uttryckt, mindre fina.
Jag har precis börjat sjuan, hösten-94, och försvarets sida vill bara påpeka att plattänger inte direkt växte på träd på den tiden.
3 kommentarer:
Kära släkting !
Jag trodde jag kände dig men detta är fullständiga nyheter för mig ! Du - krullig = jag förvirrad !
Varför inte behålla lockarna det är ju skitasnyggt :)
Jag tycker du var jättesöt, frisyren till trots. Dessutom var det ju faktiskt sådant mode då, titta bara på alla hemska frisyrer jag haft; stubbat med hockeyfrilla, permanentat superkrull, hööööög sprayad snedlugg... listan kan göras lång.
Frida, om du inte visste att jag varit krullhårig, då har jag lyckats. Nuförtiden har de där "födabarnhormonerna" emellertid tagit bort de mesta av mina lockar. Men det finns lite fler bilder från förr. Se och häpna..
Skicka en kommentar