Första frisörfiaskot

I slutet av nian kände jag att det var dags att förändra håret igen. En kortklippt blond spretfrisyr var tanken. Mitt lockiga hår hade något annat i kikaren: en superkrullig mormorsfrilla. Den blev så ful att frisören till och med bad om ursäkt, EFTER att hon tagit betalt dock. Men skam den som ger sig: Mormorsfrillan skulle piffas till, med blåa och svarta slingor. Men vad skriker gammal tant, om inte ett gråblå-aktigt krull? Jag minns att jag grät...

I början av gymnsiet började håret växa ut igen, blont såklart.

Mycket, mycket hårspray för att tämja det.