Bajs=bus

Igår var vi på Busfabriken. Eller egentligen var det bara pappan och barnen som var där. Jag fick det prestigefyllda och dötråkiga uppdraget att handla mat.

Anledningen till vårt besök på fabriken var att Lina äntligen fått sätta fem klistermärken på sitt "bajs-papper". Förklaring: Lina är i allmänhet hård i magen och blir därför lite rädd för att gå på toaletten. Hon håller sig och blir därför hårdare i magen och ännu mer rädd för att gå på toaletten, vilket resulterar i att hon håller sig och blir ännu  hårdare i magen. Ja, ni ser ju vart det är på väg. Onda hjulet, som min make uttrycker det.

Hursomhelst, så bestämde vi, pedagogiska som vi är, att Lina skulle få en belöning när hon gjort nummer två på toaletten fem gånger. Efter varje lyckat toalettbesök skulle hon få sätta ett klistermärke på "bajs-pappret" och när det var fullt skulle vi göra någonting roligt som Lina själv valt.

Lina valde Busfabriken och där är det kul, tycker barnen. Jag som varit där tre gånger under min livstid är föga imponerad. Det finns enligt min mening lekparker som är lika roliga. Och framförallt billigare. Jag tycker att det är riktigt dåligt att man inte får ha med sig egen matsäck eller dryck in, utan måste köpa deras superfeta mat eller glass. Och eftersom inträdet är ganska dyrt, så vill man ju stanna så länge man får (tre timmar) och då blir man oundvikligen lite hungrig.

Sedan hade de fått in några nya elbilar man kunde åka på i en liten bana. 10 kr/åk, kostade det nöjet. Inte nog med att det kostar 240 kronor att få komma in. Man måste göra av med pengar därinne också. Vi åkte inga elbilar kan jag säga.

Nog med negativt om Busfabriken. Barnen, som inte har så stor koll på ekonomi, tyckte att det var jättekul att busa och leka med pappa och jag fastnade inte i en trång tunnel. En lyckad dag alltså.