Från dåligt till bra

Ganska dålig dag idag. Jag behövde något uppiggande och vad kan vara mer uppiggande än shopping? För att inte få för dåligt samvete när pengarna brändes handlade jag nästan bara till barnen. Och för att döva det lilla dåliga samvetet jag fick av barnklädesshoppingen körde jag lite gymträning och sedan ett danspass. Nu sitter jag framför tv: n och jäser. Känns bra.

Premiär

för årets första myggbett och

för kvällsmat i nya trädgårdsmöblerna.

Idag har det varit sommar!

Sedan 1967

har vi haft högertrafik här i Sverige. Men trots att 43 år har passerat verkar det som om informationen ännu inte nått ut till alla bilister.

Det verkar inte heller som alla är medvetna om att det finns fler än två växlar i bilen. I vissa fall kanske man kan säga: "Det går inte fort, men det blir i alla fall rätt". Detta är emellertid inte ett av dessa fall.

Inför beachen

Ont i kroppen. Jag känner mig sjuk, men det är jag inte. Igår hängde jag på låset till Friskis och redan klockan 9.45 kunde jag stolt säga att lördagens träningspass var avklarat. Första riktiga gymträningen. Jag är stolt att jag offrade min lördagmorgon, men ännu mer stolt att jag vågade gå dit själv. Sådana där stora biffiga gymkillar är lite läskiga tycker jag. Men jag gjorde det och nu har jag så ont att jag knappt kan gå. Härligt! Beach 2010, here I come!

Dop

Idag har vi gjort något som vi inte gör så ofta. Vi har varit i kyrkan. Det var två år sedan, men de hade inte ändrat någonting. Lucas blev döpt och hans föräldrar hade varit vänliga nog att ha en ganska kort ceremoni. Dopbarnet var på riktigt gott humör hela dagen och det vara bara han som fick vatten på huvudet. Macke var lite rädd för att prästen skulle hälla vatten på alla barn och då hade han sannerligen ingen lust att följa med.

Trevligt dop med god tårta och vi fick äntligen ge bort vår gåva. Kan någon gissa vad det var?
Ett par skor såklart.

Converse eller inte Converse

Efter mycket om och men köpte jag mina svarta Converse, men sedan fick jag dåligt samvete över min "skoshopping-mania". Därför lämnade jag tillbaka skorna idag och köpte en massa snygga tröjor istället. Men jag ger mig inte. Jag kanske hittar ett par billiga Converse på Tradera. Här är ett par skor som jag inte lämnat tillbaka.

Vad är det för mode?

Regn, regn, regn. Vad annat kan man göra än att åka in till stan? Nya fleecetröjor till barnen, men inget till mig. Det verkar som om man ska se ut som någon slags styrman i sommar. Mycket blått-och vitrandigt. Inget för mig.

Öm

Jag känner mig sådär härligt "träningsvärksstel" i större delen av kroppen. Igår var det nämligen premiär för min och Elins styrketräning på gymmet. Det visade sig att jag, trots intensiv koncentration, knappast mindes någonting av vad som sagts på introduktionen. Det var tur att Elin var med. Träningen gick bra, förutom att jag sparkade till en kille på benet. Eller rättare sagt så gjorde han ett utfall precis som jag pressade upp mina ben. Han såg mycket sur ut och tog sig för knät. Men eftersom jag låg på mage med huvudet rakt ner så såg jag ingenting och vägrar därför att ta på mig något ansvar. Förresten förstår jag inte alls vad han skulle fram där och göra.

Bilar

Äntligen har en ful bil försvunnit från uppfarten. Min gamla Laguna rullade nyss härifrån och vi är 5000 kronor rikare. Jonte har dock redan bestämt vad pengarna ska investeras i, tydligen behöver han nya däck till Pajeron. Men jag är nöjd ändå, för jag ska få ett par nya skor, igen. Undrar bara om det går att få tag på ett par svarta Converse. De verkar vara slut överallt...



Här är min nya bil och mitt gamla skrälle. Hej då gamling!

Påklädning

Att barn själa vill bestämma vad de ska ha på sig är väl knappast någon nyhet. Men Macke vill gärna bestämma vad jag ska ha på mig också. Idag hade jag valt en jeansklänning som Macke buade ut. Istället valde han en randig kofta och baggy-jeans. Och eftersom jag väljer mina slag med den lilla hetsiga herrn fick det bli kofta och jeans.

Nu styr jag och Marcus kosan mot IKEA.

Beroendeframkallande

Jag har två stora laster här i livet. Den ena etablerades någon gång under mina tonår och jag tror nog att ingen lyckats missa att jag är tokig i O´boy. Eller egentligen är det inte själva drycken jag gillar, utan det är chokladen jag är ute efter. Och eftersom man inte kan sitta och mumsa chokladkakor varje dag blir O´boyen min ursäkt. För en person som varken dricker kaffe eller te är det inte underligt att ta sig en kopp varm O´boy istället. Eller två, tre eller fyra koppar.

Min andra last är något yngre. För cirka tre och ett halvt år sedan började detta beroende. När Macke var bebis sov jag ofta med öronproppar de nätter som Jonte hade "jour". Och för er som någon gång använt öronproppar är det väl ingen nyhet att det ofta kliar i öronen när propparna tagits ut. Ja, det var då jag började peta eller rättare sagt klia mig i öronen med tops. Det började lite lätt med att jag petade öronen varje vecka, men nu är det dagligen som jag kliar mina öron. Och det verkar som att ju mer jag kliar, desto mer kliar det. Fördelen med denna last är att jag har väldigt, väldigt rena öron, men jag tror inte att det är bra att gräva i öronen så ofta. Jag har, precis som med O´boyen, försökt att sluta med kliandet genom att bara tillåta tops på helgen. Och precis som med O´boyen går det sådär. Torsdag är ju nästan helg och på måndagen kan jag komma på att jag kanske bara petade ena örat på söndagen. Då åker topsen fram.

Nu ska jag ägna min lunchrast åt min tredje lite mindre last, nämligen att se på Vänner. Utan tvivel det absolut bästa som visats på tv någonsin.

Förebilder

För att få lite extra motivation inför min träning har jag rotat fram några bilder att titta på för att bli inspirerad. Och nej, jag är inte så dum att jag tror att jag kommer att bli lika snygg som någon kändis. Jag har faktiskt valt två bilder på mig själv. Bilder från mitt "snygg-år" 2003.

Jag tänker mig en kombination av dessa:

Smala Sara i juli

Biffiga Sara i december

När det gäller frisyren så är det också något mitt emellan som gäller: riktigt blond och nästan svarthårig. Igår var jag hos frisören, hår och ögonbryn har "pimpats" lite.

Kaos

Hemma hos mig är det alltid kaos. Det är inte många som vet det, men så är det. Det blir så stökigt hela tiden. Nu har jag nyligen kommit hem från dagislämning och sätter mig vid ett köksbord där jag ser: tre glas, en kanna med juice, tre tallrikar, en massa hushållspapper, en tom hushållsrulle, en hel hög med traktortidningar, en Pettson-bok, en tandborste och så datorn. Istället för att plocka iordning på desssa saker har jag nu satt mig för att plugga. Jag måste plugga nu, annars blir jag så stressad, men i andra sidan blir jag stressad av att det är stökigt. Hungrig är jag också, men nu ska jag plugga, äta får jag göra sedan. Jag måste plocka ur diskmaskinen först, men nu ska jag plugga inget annat. Varför sitter jag och bloggar? Stressigt, stressigt.

Ironin i det hela är att det inte alls är stressigt. Jag är ute i god tid med mina studier och kommer antagligen att bli mer än färdig före utsatt datum. Men inte kan väl Supermom göra något annat än att plugga, när hon lämnat barnen på dagis? Så gör väl inte en bra mamma? Och blir jag färdig med studierna en ynka kvart tidigare är planerat, måste jag skynda till dagis för att hämta barnen. Ja, som ni ser är jag snart ett vandrande magsår, för kaoset är till största del inom mig. Jag blir stressad av allting, just för att jag stressar mig själv. Det är stressigt att åka i bilen (skynda, skynda, gasa och kör), det är stressigt att laga mat (skynda, skynda stek och koka), det är stressigt att plugga (skynda, skynda, skriv så fingrarna glöder), det är stressigt att städa (skynda, skynda, dammsuga och torka), det är stressigt att göra mig iordning (skynda, skynda, platta hår och sminka). ÖKA! Ja, jag vet inte vad de är för fel på mig, men något är det i alla fall. Jag har inte bråttom. Jag hinner med mina studier och mina barn och Jonte och allt annat och lite till. Men det här är som en sjukdom som blir värre och värre. Jag är till och med stressad när jag åker och handlar, springer nästan mellan hyllorna och kastar ner mat i vagnen. I badkaret kan jag koppla av en stund, men sedan måste jag upp och torka mig och fixa håret och smörja in mig och klä på mig och hänga upp handduken och hälla ur badvattnet.....

Ja, detta tär på mig så till den grad att när barnen lägger sig strax efter sex är jag helt slut. Då kan jag sitta hela kvällen i soffan och stirra dumt på tv:n. Avslappnande kanske någon tänker, men nej. Det är stressigt, för jag borde: plocka ur diskmaskinen, hänga tvätt, dammsuga, jobba i trädgården, åka och träna, stryka kläder....

Hur i hela friden ska jag ta mig ur det här?