Robinsonfinal

Ja, jag vet inte vad jag ska skriva om Robinson. Allla de som jag hejade på hade hamnat i lag Ghede. En person av dessa fick hamna i Legba och få en chans att komma i final. Denna endaste person som fick ansluta sig till Legba var inte en av dem jag hejade på. Jag kände mig helt likgiltig i finalen och det kändes inte heller svårt att veta vem som skulle ta hem segern. Ja, så blev det med vinterns favvoprogram, ett program som i ärlighetens namn har varit ganska intetsägande med få konflikter och diskussioner och lite action. Men med min största favorit som programledare har det varit väl värt att bänka sig i soffan varje lördagskväll.

By the way, jag hejade på Mats.

Kallt eller varmt?

Idag har det varit kallt ute. Det har också varit kallt i bilen, eftersom värmen inte funkar. Nu kanske någon tänker att det blir ju skönt i sommar, när ingen värme behövs. Då vill jag bara informera om att AC:n inte heller funkar. Åh, vad det är härligt med gamla rishögar!

Omtumlande vecka

Den senaste tiden har varit omtumlande. Jag har börjat skolan och lämnat barnen på dagis för att jag måste, inte för att jag vill. Det är inte lätt att studera när man har småbarn, särskilt inte när jag envisas med att hämta dem tidigare varje dag. Jättetrevligt att hämta barnen, men jag hinner inte plugga. Det ständigt dåliga samvetet drabbade mig första dagen jag lämnade barnen. Inte blev det bättre av att personalen dagisdag nr. 2 ringde och frågade om jag trodde att Lina var sjuk, eftersom hon varit gnällig hela morgonen. Nej, hon behövde inte hämtas, men ledsen hade hon varit. Tror ni att jag fick något gjort den eftermiddagen?

Vidare så har veckan varit omtumlande för att jag äntligen blivit moster. Självaste pappan vann vadet när en liten pojkkusin för första gången såg dagens ljus igår. Det hade varit rejält med drama på förlossningen, men nu är han här, söt som socker och sååå liten. Lik pappa, men söt ändå brukar man väl säga.

Grattis Elin och Nichlas! Nu börjar livet på riktigt!!

Robinson

Spänningen är olidlig

Dagen i kortare korthet

Lång dag, mycket snö. Jag ska sova.

Dagen i korthet

Vi glömde att sätta i kupévärmaren i bilen imorse.-Inte kul!
Jag har börjat skolan och träffat en massa nya människor.-Kul!
Min blyga lilla Macke har börjat ta för sig mer och mer på dagis.-Riktigt kul!
En felinköpt färgpatron har tvingat mig att flänga fram och tillbaka med bilen.-Inte kul!

Johan Falk.-Inte direkt kul, men en trevlig avslutning på kvällen.

Hårdpluggande korkskalle?

Jag sitter ensam i mitt kök och äter lunch: baguetter, yoghurt och O´boy. Barnen är på dagis och jag har invigt mitt pluggande ordentligt idag. Ja, det är väl det som mitt problem. Jag lägger alltid ner min själ i mina studier, trots att det egentligen inte behövs. Det blir väl inte lättare att få jobb för att jag fått ett + i kanten på en uppsats? Jag hade bestämt att sänka ribban lite denna gång. Man kan bara få "Godkänt" eller "Icke godkänt", men det verkar inte hindra min hjärna. Detta hänger nog ihop med min rädsla över att folk ska tro att jag är korkad. Ja, folk kan gärna säga att jag är otrevlig, ful, tjurig, eller nästan vad som helst, men korkad är det sista jag är.

Dålig självkänsla? Ja, kanske, men inte korkad i alla fall

Gamla bilar

Om man som jag inte är van vid gamla rishögar, skulle nog dagens bravader ha medverkat till uppgivenhet och dåligt humör. Men inte för mig. Det är väl inget konstigt att bilen helt oförklarligt plötsligt stannar och börjar stinka bensin? Upp med mobilen (som var laddad och låg i min ficka!) och fixa bogseringshjälp. Inte åker man väl hem på grund av en sådan sak. Jonte fick först bogsera mig dit vi skulle och sedan hela vägen hem igen. Inga problem!!!

Mackor i snön

Jag tänkte underhålla er med en rolig episod så här på lördagkvällen. Häromveckan var jag, barnen och Elin ute och åkte pulka. Jag hade tagit med mig en varsin macka till barnen, eftersom någon alltid blir dödshungrig och tvingar oss att gå hem. Lina blev hungrig först och satt och knaprade på sin smörgås i mitt knä. Macke, som den härliga storebror han ibland är, går då fram och slår Linas macka ur handen på henne. Mackan ramlar i snön, varpå Macke passar på att stampa på den. Jag blir arg, men eftersom mitt vanliga skäll och bestraffningar inte brukar funka (jag gillar inte heller att skälla och bestraffa), tänker jag testa en annan metod. Om inte barnet bryr sig om lillasysters macka, måste han väl ändå bry sig om sin egen? Jag frågar då min son hur det skulle kännas om någon stampade på hans macka. "Vad skulle du göra då?" Macke svarar omedelbart: "Jag skulle äta den med smör." Jag undrar om något av det jag vill förmedla till mitt barn egentligen går in. Denna gång kunde jag emellertid inte hålla tillbaka skrattet. Ha en fortsatt trevlig helg. Nu ska jag sova!

Vård av barn

Idag har jag börjat skolan. Jag har också fått prövat på en annan sak, nämligen att "vabba". Linas feber hängde kvar imorse, så första gången vi faktiskt hade ett riktigt behov av barnomsorg, kunde vi inte utnyttja våra dagisplatser. Då är det tur att Elin, superbarnvakt, alltid finns tillgänglig.

Osthyvlar

Det måste vara oerhört svårt att tillverka osthyvlar, i alla fall välfungerande sådana. Hemma har vi fyra osthyvlar. En är superbra. Det är en ganska gammal osthyvel, som Jonte hade med sig när vi flyttade hemifrån. Men två osthyvlar i hemmet är ett måste, för tänk om osthyveln ligger i diskmaskinen när man ska skära ost. Hemska tanke! På IKEA köpte jag en osthyvel som fungerar helt OK. Nackdelen är dock att den inte bara är vass där osten ska skäras. Den är vass runt om. Så när man skär osten, händer det i de flesta fall att man också skär i sin hand. Den tredje osthyveln har vi fått i present. Den "krullar" ihop ostskivan, så att man får skrapa upp den och försöka att platta ut den på mackan. Den fjärde osthyveln har jag köpt på Gekås. Jag tog den som var dyrast. Den liknar också vår gamla superhyvel. Spänningen var olidlig när vi testade "Fyran". Det såg jättebra ut. Ja, ända tills vi lyfte upp ostskivan och såg att den var jättetjock. Fem skivor och sedan är osten slut. Ja, det måste verkligen vara jätteinvecklat att göra en osthyvel.

Febergris

Lina blev sjuk av sin andra svininjektion, men inte Macke. Nu är vi hemma och kollar på film, alla tre. Jag hade sett fram emot att vara ensam några dagar till, men har insett att helt avlappnad kan jag inte vara om inte barnen är här hos mig. Men självklart vill jag att de ska må bra. Lina lutar huvudet mot min axel och det bränner på min hud. När jag har 39 graders feber känns det som om jag avlida. Men Lina gnäller inte, så länge hon får se lite på Fåret Shaun och äta kaviarmackor.

Räkningar

Jag säger så här. Det är tur att vi har en så stor brevlåda, för annars skulle den snabbt svämma över. Så mycket räkningar det kommer i januari! Det är helt sanslöst. Förutom de gamla vanliga räkningarna som ska betalas till a-kassan, facket, Telia, Länsförsäkringar, kommunen, osv. kommer det en hel bunt med andra räkningar. Det betyder...massor med OCR-nummer för mig och min nya leksak att scanna. Synd bara att man inte kan scanna pengar så att de hamnar på internetbanken.

Clas Ohlson

Gubbdagis säger en del, men jag tycker att det är ett underbart ställe. Jag var där en sväng idag innan träningen och shoppade lite. Bland annat köpte jag en grön 5-litershink som jag ska ha när jag dränker barnens kläder i fläckborttagningsmedel. Hinken fick inte plats i någon påse, så jag fick helt enkelt bära den i handen. Det var en del människor som vände på huvudet när jag kom till Friskis med min gröna hink, men vad gör väl det? Jag hade också med mig matlagningsgrädde, toapapper, ett par mockasiner och kopieringspapper. Undrar om det är tillräckligt med prylar för att McGyver ska kunna göra en bomb?

Bokstäver

Med båda barnen på dagis har jag äntligen haft tid och ork att installera och testa min nya studentpryl. Eller jag kanske ska säga leksak?

På Clas Ohlson har jag köpt denna pennscanner. Jag har velat ha en sådan i många år och nu är den äntligen min. Först är texten i en bok och sedan, abrakadabra, är den i datorn. Teknikens under.

Efter söndag kommer måndag

Helgen är alldeles för kort. Ja, dagarna är för korta nu när allvaret närmar sig. Imorgon ska mina barn vara hela långa dagen på dagis. Helt utan mamma. Marcus kommer inte att gilla det. Men mamma tror att det kommer att gå bra och ser fram emot lite egentid. Jag ska passa på att umgås med lillasyster innan bebisen kikar ut och hon får sitta och amma dagarna i ända. Frukost på Grand. Jag längtar.

Trevlig veckohandling!

Idag har jag varit med om något fantastiskt. Jag har varit och veckohandlat mat och hela kalaset kostade ynka 580 kronor. Jag blev helt chockad, då det sällan brukar stanna under tusenlappen. Men med båda barnen som äter på dagis och Willys istället för mitt älskade Ica Maxi gör stor skillnad. Plånboken blir glad och Sara blir ännu gladare.

På Wllys lyckades jag också smuggla ner ett paket glass i kundvagnen utan att Macke märkte något. Hallon och glass och så Robinson. Härliga lördag!

Hur går det med mina löften?

Ja, med hälften av de sex går det toppen, vilket betyder att det inte går fullt så bra med de övriga tre.

Tänderna och deras skötsel finns ständigt på min lista, år efter år. Det är såå tråkigt att borsta tänderna, för att inte tala om att använda tandtråd. Missförstå mig inte nu, för visst borstar jag tänderna. På med tandkräm och sedan kör jag runt borsten lite hursomhelst i munnen i max en minut. Färdigt! Tidigare trodde jag att jag hade dåliga tänder eftersom jag haft en del hål, men nu förstår jag att mina tänder måste vara mycket tåliga. Och de senaste åren har jag inte heller behövt laga några hål, trots min "miserabelt dåliga tandborstning", som min tandläkare uttryckte det. Men jag måste bli bättre på att sköta mina tänder. Frågan är bara hur jag ska göra tandborstningen roligare.

Mobiltelefonen har jag haft med mig. Tror jag i alla fall. Den har säkert legat i min väska, men jag har inte använt den. Igår behövde jag ringa och insåg då att mobilen låg i min väska. Emellertid inte i den väska jag hade med mig. Minus i kanten. Skärpning!

Sedan är det ju det här stora problemet med att inte stöka till så mycket. Jag vet inte varför jag inte kan lägga sakerna där de ska vara. Alla saker har ju sin plats i hemmet och smart förvaring är ett av mina stora intressen när det gäller inredning. Men varför ska man ha smart förvaring när ingen använder den? Idag ägnar jag mig åt att organisera om i klädkammaren. Ännu mer bra förvaring. Använd den!

Inskolning, dag 5

Idag har vi varit på sista dagens inskolning och eftersom jag bestämt mig för att inte gnälla mer på allt och alla, så ska jag skriva något bra om förskolan. Personalen är snäll och trevlig. Punkt och slut. Nu skriver jag inte mer.

Vidare så måste jag erkänna att jag är mäkta stolt över min lilla Lina. Hon kan redan rörelserna till de flesta sånger och gick utan protester och la sig på sin madrass när hon skulle sova. Hon går självmant och sätter sig på mattan vid samling och hon pratar med alla fröknar, och barn. Om en vecka kommer ingen att ana att hon är precis ny på dagis. En sak till. Hon skrattar. Hela tiden. Jag har nog aldrig hört henne skratta så mycket. Det känns bra. Det här kommer att bli toppen.

Inskolning, dag 4

Idag har jag och barnen varit på dagis från klockan 7.15 till klockan 15.00. Och snacka om att jag är trött. Inte en stunds vila. Det känns ungefär som att vara på jobbet, men med skillnaden att mina barn är där och är mitt ansvar och att jag inte får någon rast. Pust! Lina är jätteduktig och beter sig nästan redan som ett fullfjädrat dagisbarn. Marcus däremot är som fastklistrad på mig, hela tiden och då menar jag HELA tiden. Han storgråter när jag lämnar rummet och sitter ofta i mitt knä med älgen och snuttar på tummen. Det känns som om det är han som är på inskolning och inte Lina. Hursomhelst så är det en heldag kvar imorgon och sedan är det färdiginskolat. Nästa vecka är "övningsvecka". Barnen är på dagis och jag är hemma. Jag ska lyssna på hög musik. Det har jag saknat.

Danspass

Idag körde Anna och jag danspass på Friskis. Det var ett gammalt pass så de flesta kunde rörelserna. Det gjorde inte vi. Oj, oj, oj. Det var länge sedan jag kände mig så usel och länge sedan jag skrattade så mycket.

Inskolning, dag 2

Inskolningen flyter på bra. Denns gång kör personalen en annan variant. Jag är med hela tiden och har ansvar för mitt barn (mina, i mitt fall) i lite mer än en vecka. Sedan är det färdigt. Det är säkert en bra metod när det gäller att få barnen trygga, men i Linas fall är hon redan trygg och känner igen både barn, personal och lokaler. Jag tror egentligen inte att jag behöver stanna så länge som jag ska, men för Mackes del tror jag att det är bra. Det blir som en andra inskolning för honom. Lina är, redan efter två dagar, mer självständig och framåt än vad han är. Tänk att barn kan vara så olika.

Imorgon ska vi vara på plats klockan 7.15 för att äta frukost. Hu! Så dags är det pyjamasläge här hemma i vanliga fall. Jag får ställa klockan för första gången på två år.

Friskis

Här kommer jag! Jag provkörde några moves i Mackes rum. Aningens ringrostig, men det ska bli såå kul!

Inskolning, dag 1

Snart ska vi åka till dagis. Det är första dagen för Lina och jag måste säga att det känns bra. Med Macke kändes det jobbigt, trots att han var över tre år när han började. Men med en orolig liten kille är det inte så konstigt om mamma får lite ont i magen. Med Lina är det annorlunda. Hon är så positiv och framåt och jag tror att hon kommer att ha riktigt kul på förskolan. Macke kommer ju också att vara där. Så idag är vi ordentligt laddade och ser fram emot en toppendag.

Fyra gånger

...på tre veckor, har min mat bestått av detta:På tre ynka veckor har jag intagit min årskonsumtion av pizza. Men jag oroar mig inte, till skillnad från min andre hälft. Imorgon är det dags för terminsstart på Friskis.

Tvättstugan

Inredning är min största passion i livet. Jag kan inte komma hem till någon utan att börja fundera på hur man skulle kunna göra om i deras hem. Här i vårt hem är det färdiginrett, och vi är nöjda för tillfället. Pengarna säger i vilket fall att vi är klara. Men i dessa iskalla dagar är det lätt att jag blir uttråkad. Och vad gör jag då? Jo, jag inreder, i tankarna. Igår kväll började jag fundera på hur tvättstugan skulle kunna fixas till på bästa sätt. IKEA-katalog, penna, papper, linjal, tumstock och miniräknare. Jättekul! Ja, ett tag i alla fall. Jag kunde inte sluta tänka på bänkskåpsstommar och torkskåp. Vid halv två i natt hade jag vänt mig om för miljonte gången och började känna en viss panik. Men till slut somnade jag, men vaknade efter kort stund av att Lina ropade på mig och glatt sa "mojjon", när jag kom in i hennes rum. En halvtimme och fem förklaringar senare förstod Lina äntligen att det inte var morgon och jag fick äntligen sova. Med hjälp av en snäll make och ett par öronproppar fick jag sovmorgon ända till klockan nio. Men dessvärre är huvudet fortfarande fyllt av tvättstugeidéer, så vi får väl se hur mycket sömn det blir när kvällen kommer.

Semesterprojekt avslutat

Idag har jag avslutat min vindsröjning. Det är långt ifrån färdigt, men jag har kommit en bra bit på vägen. Jag har också fått känna mig riktigt "rock n rollig" när jag vräkte ut en gammal dataskärm från vindsluckan. Nu återstår bara att samla ihop allt skräp och brumma iväg till Returpunkten. Men det överlåter jag åt Jonte.

Mystiska lådor

Det värsta med att röja på vinden är att jag hittar så många lådor med okänt innehåll. Dessa lådor bär jag ner och in i huset för att titta i. Det blir städat och tomt på vinden, men i vardagsrummet är det totalt kaos. Nåväl, fortsättning följer imorgon.

Hårklippning och shopping

Grabbarna har åkt iväg till stan. Macke ska klippa sig och det brukar ju vara en historia fylld med svett, skrik, tårar och hår i ögonen. Denna gång fick pappa den stora äran, men eftersom frisörbesök alltid avslutas med hamburgare på McDonald´s så tror jag att både pappa och Macke tycker att det är värt brottningsmatchen i frisörstolen. Jonte har också lovat att köpa en livsnödvändig pryl för en student. Eller kanske inte direkt livsnödvändig, men en rolig pryl som jag länge velat ha, och prylar är ju kul.

Vindsröjning

Vindsröjningen gick bra, men den är långt ifrån klar. Det kan bero på att vi har mer saker på vinden än inne i huset. Jag älskar att röja och inte minst att slänga saker, så detta har varit en riktig toppendag för mig. Ett lass till Returpunkten imorgon och Elin och Nicke tog med sig två säckar med barnkläder.

På vinden fann vi också en kartong som det stod "FEST" på. Den kunde vi självklart inte motstå:

Julgransplundring

Nu är julen borta. Vi har ägnat morgonen åt att sopa igen alla spår av julens existens. Det var på tiden säger jag, som gärna skulle kasta ut granen när annadagen passerat. Nu väntar bara det tvivelaktiga nöjet att bära upp alla sakerna på vinden. Jag tänkte passa på att röja lite på vinden när jag ändå tagit mig upp, om jag inte fryser ihjäl på kuppen.

Påklädd gran inne i värmen.


Naken gran blir utkastad i kylan.

Mysteriet löst

Idag har jag löst "Mysteriet med de utochinvända trosorna". Detta är ett mysterium som förbryllat mig under många veckor. I min garderob har jag ganska många par svarta hipstertrosor. De är alla likadana, eftersom jag köpt dem på samma ställe. Jättebra trosor, förutom på en punkt: Det verkar som om trosorna på något märkligt sätt lyckas vända sig utochin när jag har dem på mig. Jag tar på mig dem åt rätt håll och sedan när jag går på toaletten första gången ser jag att de är utochin. Suck! Till och med Marcus kan ta på sig kalsongerna åt rätt håll, då borde väl jag kunna klä på mig själv. Och det märkliga är att jag faktiskt tar på mig trosorna åt rätt håll. Eller?

Idag när jag sorterade tvätt kom jag på varför det blivit så fel. Bak på trosorna är det ett tryck, på insidan. På utsidan finns inget tryck, men däremot på insidan. Jag har alltså klätt på mig trosorna utochin, dag efter dag, eftersom jag trott att man gör ett tryck på ett plagg för att det ska synas, inte för att min rumpa ska ha någonting att titta på. Men så är det tydligen.

Nu vet jag, trycket inåt. Världen måste vara galen.

Siesta

Sedan Macke började på dagis i oktober, har jag kunna börja med en gammal vana igen, nämligen att sova middag. Jag vet inte vad det är, men det är någonting väldigt speciellt med att sova på dagen. Sängen (eller soffan) har aldrig varit så skön som när jag tar min middagslur. Och inte behöver jag ha dåligt samvete för att jag inte lägger mig i tid på kvällen eller bli tjurig när Macke vill gå upp vid 6 på morgonen. Efter lunch väntar minst en timmes härlig sömn. Och idag när både Linis och jag känner oss lite hängiga kan vi säkert ligga minst två timmar i dvala.

Sjukdomstider

Jag är verkligen tacksam för att sjukdomsgudarna lät oss vara friska över både jul och nyår. Nu är högtiderna över och det är tydligen dags för oss att bli sjuka igen. Sjukast är nog Lina, som har haft feber hela dagen. Macke är i alla fall frisk och ska till dagis imorgon. Vi hoppas att vi andra hinner friskna till under morgondagen, för snart är det semesterdags.

Back to normal

Nu är helgerna slut för några dagar. Idag ska pojkarna iväg till sina respektive verksamheter, Jonte till jobbet och Macke till dagis. Flickorna ska ägna sig åt lite shopping.

Fika och bebisväntan

Inför julen brukar vi åka runt till släkten på adventsfika. Dessvärre fick vi ställa in fikat hos min storasyster på grund av ett vanligt "bo på landet-problem". Den fjärde advent packades lussebullar, pepparkakor och godis in i bilen och kördes hem till oss, eftersom Sofia och Johans hus var strömlöst.

Ett försenat adventsfika gick av stapeln denna söndag istället. Vi mumsade kakor och pepparkaksglass, tillsammans med resten av Berggren-släkten. När vi alla var samlade passade vi också på att fortsätta med en tradition vi startade när Lina skulle födas. I slutet av januari ska min lillasyster Elin och hennes blivande man Nichlas få sitt första barn. Men när tror vi att barnet kommer, mer exakt? Datum och klockslag ska gissas och vinnaren får hela 160 kronor.

Såhär gissade alla (beräknat datum är 30:e januari):

SARA (jag alltså) gissade 27:e januari kl. 00:41
NETTAN (min, Elins och Sofias mamma) gissade 27:e januari kl. 05:57
NICHLAS (den blivande fadern) gissade 28:e januari kl. 21:37
SOFIA (min storasyster) gissade 1:e februari kl. 06:49
JONTE (min man) gissade 2:e februari kl. 8:40
LASSE (min pappa) gissade 3 februari kl. 06:40
ELIN (den blivande modern och min lillasyster) gissade 4:e februari kl. 05:35
JOHAN (Sofias sambo och obotlig fotbollsnörd) gissade 6:e februari kl. 16:00 (samtidigt som avsparken mellan Man United-Portsmouth)

Den vars gissning är närmast födelsedatumet vinner. När Lina skulle födas gissade vi enbart på dag, men ingen gissade rätt och ingen vann. Denna gång har vi ändrat reglerna lite.

Mamma och blivande mamma posar

2 dagar

...sedan nyår och hittills går det superbra med mina löften.

Bara 363 dagar kvar.

Robinson-feber

Varje gång är det samma visa. Jag tycker att det får vara nog med realityserier och dokusåpor. Jag vill inte se vilt främmande människor skämma ut sig framför kameran. Eller är det kanske precis vad jag vill? Just nu är det Robinson som gäller. När vi förra veckan var på partaj på lördagen, Robinson-dagen, utbröt en viss panikkänsla när vi insåg att vi hade missat veckans Robinson. Vad ska vi ta oss till? Nu vet vi ju inte vad som har hänt! Lugnet infann sig dock när vi hemkomna från festen parkerade oss i sängen och kollade senaste avsnittet på tv4 Play.

Ja, vad vore livet utan TV? Och för er som inte känner till vårt motto, kolla in byggbloggen (tredje bilden).

Nu ska jag ladda inför Robinson. Annika ska ju få byta lag. Hur ska det gå??

Onyttigheter

Det är tur att mina nyårslöften inte handlar om vad som magen ska fyllas med. I går kväll blev det chips och julmust och dagens lunch bestod av pizza och Fanta. MUMS!

Mini-workout

15 minuter på träningscykeln. Det fick duga på årets första dag. Imorgon ska jag skrubba bettskenan och sedan är det dags att sova illa på nätterna. Hela året ut!

Pulkaåkning

...är riktigt kul, trots att jag vuxit ur pulkan.

2010 är här

Jaha. Nu är det nytt år. 2010. Jag startade det nya året med att INTE slänga mina underkläder på golvet innan jag hoppade in i duschen.

Inga fyrverkerier såg vi igår. Harrison Ford blev jagad fram till 22 och sedan blev det sängdags. Men trots att vi inte såg några raketer så hörde vi dem. Väldans mycket smällar. Hoppas att folk hade roligt. Nu blir det pulkabacken.