Pappadagar

Jontes pappadagar börjar lida mot sitt slut och jag önskar att han hade möjlighet att vara hemma längre, men tyvärr.

Och på ett sätt är det bra, för rastlösheten börjar göra sig påmind hos min make. Med lite tur blir det lite mindre hektiska dagar i vinter. Och då är det ju dags att inreda barnrum (om det inte redan är färdigt vill säga) Det kliar i mina inredningsfingrar.

Rent

Häromdagen ringde det en människa och frågade om jag var intresserad av en gratis mattvätt, sängsanering eller en möbeltvätt. Gratis är ju alltid gott, tänkte jag och igår var det dags att få ett rent hem.

Denna mirakelmaskin som tvättade vår matta renare än någonsin, tog också bort kvalster från sängar och soffor och med olika munstycken och mojänger kunde den städa på alla tänkbara, och otänkbara, platser i hemmet. Helt fantastiskt rent! Och helt fantastiskt dyrt!

Hade jag råd så, men mer än 40 000 kronor för en "dammsugare" är lite väl saftigt även för en renlig typ som mig.

THG och lustgas

I min förlossningsplan skrev jag att jag hade två önskemål inför stundande förlossning: Lustgas som smärtlindring och tidig hemgång om möjligt.

Lustgasen uteblev ju på grund av tidsbrist och den tidiga hemgången uteblev också. Allt gick jättebra på läkarundersökningen och barnmorskan som var med viskade till mig: "Så fort vi är färdiga här hämtar jag papper så att ni kan gå hem."

Dessvärre tyckte läkaren inte detsamma. Eftersom Emil kräktes upp lite fostervatten två gånger under undersökningen ville läkaren ta ett blodsocker på Emil. Det var lågt, inte under gränsvärdet, men lite lågt. "Har han ätit"? frågade läkaren. Ja, det gjorde han ju när han tittade ut och sedan dess hade han ju sovit djupt. endast 14 timmar gammal och de första 24 timmarna ägnas ju oftast åt sömn har jag läst.

Nej, nej, väck upp honom och mata. Två fina blodsocker innan hemgång.

Jag blev sur och besviken och bönade om att få åka hem. Jag försökte säga att jag kunde komma tillbaka med honom för att titta på blodsockret. Men nej, två fina, sedan hemgång.

Nu anar jag att jag faktiskt var lite oförskämd, men jag får skylla på sömnbrist och hormoner. Jag stirrade surt framför mig och ville inte prata med någon. Läkaren och barnmorskan gick och jag surade och försökte väcka mitt barn.

Så här i efterhand förstår jag ju att de bara tänkte på Emils bästa och vad är några extra timmar på bb, där jag för övrigt låg ensam i ett tvåbäddarsrum. Men just då kändes det som de ville straffa mig.

Jonte åkte hem och kom tillbaka med två stolta storasyskon. Vi fikade och myste i väntan på hemgång.

Två fina blodsocker sex timmar efter läkarundersökningen blev det. Men då hade läkarna tydligen bytts ut och den nya läkaren ville ha två fina blodsocker till innan jag fick gå hem.

Vad gjorde jag? Jag gick hem ändå och det kändes som barnmorskorna var på min sida. Och det visade sig också att bb inte är något fängelse trots allt, utan jag fick knalla ut genom entrén som alla andra trots att jag hade rymt.

Smala mamma

Idag har jag gjort någonting som var riktigt länge sedan. Jag har till barnens förtjusning hoppat studsmatta. Som de har längtat!

Jag har också sprungit fort när vi lekt "Under hökens vingar kom" och häromdagen fick jag beröm av Macke för att jag var så bra på att gömma mig under kurragömmaleken.

Kort sagt, barnen föredrar en smal mamma framför en tjock klumpig sådan.

Vision Nova

Igår var det premiär för mig som ensam trebarnsmamma. Jonte var nämligen tvungen att jobba en stund på dagen. Det gick hur bra som helst. Emil sov den mesta tiden och vi hann både leka i lekstugan, laga mat och dammsuga.

Många turer till vagnen för att titta till det sovande barnet i vagnen blev det. Så nu har vi unnat oss lite onödig(t dyr) lyx.

Vi har klarat oss bra utan "barnvakt" med båda barnen, så nu kör vi på ordentligt. Med största sannolikhet bland det dyraste på marknaden. Men väldigt cool!

Min tredje förlossning

Med två positiva förlossningsupplevelser i bagaget, väntade jag på denna förlossning med spänning. Men med tiden började jag bli väldigt orolig, orolig över att förlossningen skulle ta lång tid. Denna oro delades dock inte med min omgivning, vilka verkade tro att Emil skulle titta ut hemma eller i bilen på vägen till förlossningen.

Så blev dock inte fallet, fast det var inte min förtjänst. I bilen på väg hem från bion i söndags, vid halv fyra, började jag känna att något var på gång. Strax före sju kom barnvakterna, efter att Jonte tvingat mig att ringa dem. Strax efter halv åtta var vi på väg. Lite mot min vilja, för värkarna gjorde inte ännu så ont och den barnmorska jag pratat med på förlossningsavdelningen verkade inte heller tycka att det var så bråttom.

Vi anlände 19.52 och fick ett förlossningsrum. Nu gjorde det ganska ont, men någon lustgas tyckte jag inte att det var dags för. En dryg halvtimme senare gick vattnet. Första gången för mig ska tilläggas och sedan var det dags att föda. Jag, fortfarande klädd i civilkläder, byxor och tröja, blev lika förvånad som sist över att barnet skulle ut redan.

Men klockan 20.33 var han ute, och ondast av tre gjorde det. Kanske på grund av den uteblivna lustgasen.

Återbesök bb

Idag har vi fått godkäntstämpel av barndoktorn.

Vården och dess väntetider fick dock en underkäntstämpel från vår sida.

Bebisblogg

Nu blir det ju oundvikligen lite tema bebis en tid framöver. Först på listan måste ju vara förlossningen.

Stay tuned

Hemgång

Och så uteblev den tidiga hemgången ännu en gång, på grund av lågt blodsocker, eller inte, åsikterna går isär. Men han verkar vara en kry kille, min Emil. Fast sömnig.

Bebisdags

Jag har fått en liten pojke!

Bilar 2

Idag har barnen varit på bio. Första gången för båda. Mycket laddade barn väntade utanför biografen. Det var jättespännande att komma in i salongen och sitta i stolarna som bara fällde ihop sig hela tiden.

Lina var nog mest laddad och kom med glada tillrop hela tiden: "Reklam"! Åh, så spännande. När reklamen var slut och filmen började var Linis ganska trött på att sitta i sin stol. Efter en halvtimme av filmen ville hon, som vi var förberedda på, inte titta mer.

Vi tog på oss skorna, men då kom hon på att filmen var ganska bra. I tio minuter i alla fall. "Vi går på stan en sväng", viskar jag till storebror och pappa. Vad händer då? Jo, Marcus börjar gråta och vill även han lämna salongen.

Så 40 minuters bio. Barnen var jättenöjda och glada. Nu har de äntligen fått gå på bio och jag känner på mig att det dröjer till nästa gång.

Målning in i det sista

Förutom mina svullna värkande händer och fötter mår jag väldigt bra just nu. Mina bäckenproblem är som bortblåsta och i ryggen känner jag ingen smärta alls.

Jag har faktiskt fått en hel del gjort här hemma. Boden är en kvarts arbete från att vara helt färdigmålad och sånär som på belysning är den helt klar.

15 minuter behöver jag imorgon alltså. Så min lilla plutt får vänta en dag till på att komma ut om han vill.

Trots att jag mår helt ok, så är min motorik kanske inte vad den borde vara. Klumpig till tusen. Häromdagen när jag klättrat upp på en liten trappstege för att nå upp att måla, hände något riktigt dråpligt. När jag med min stora kropp klev ner från stegen råkade jag kliva rakt ner i min 10-litershink med färg. Hela tofflan, strumpan och en bra bit på vaden, blev dränkt i färg. Jag fick klä av mig det jag hade på fötterna samt mina byxor ute på gräsmattan och slänga dem direkt i soptunnan. Det är en himla tur att jag har ett par tofflor till, annars hade det blivit barfota som gäller.

Otur Johan

Även du hade fel,

precis som alla andra. Ingen utdelning denna gång. Ni får behålla era pengar och det får även jag.

Farmor Anneli

Inte heller du lyckades pricka rätt.

Dagen d

Idag är det dags att föda. Enligt beräkningarna alltså. Jag vågar inte hoppas att det är dags ännu, men längtar efter både bebis och en mindre svullen kropp. Inatt var jag sömnlös mellan 2 och 5 och därför har jag sovit hela dagen idag och är laddad inför förlossningen. Väskan är packad, så nu kör vi...

Eller kanske nästa vecka. vem vet?

Elin och mormor Nettan

Ni är ute ur leken

Och om någon tycker att de ser unga ut, beror det på att bilden har åtta år på nacken. Men visst är den fin?

Tyvärr Frida

Det blev inga pengar till dig.

Förklaringen är säkert det här med väskan. Den är nämligen ännu inte packad. Jag har i alla fall tagit fram en tom väska och ställt den på vardagsrumsgolvet. Men det räcker tydligen inte...

Massor av skor

Igår gav vi oss av till stan för att köpa inneskor. Förskolan önskar att barnen ska ha skor på sig då de har rörelse i gympasalen. Det känns ganska surt att behöva köpa nya gympadojjor såhär i hösttider, även för ett shoppingfreak som jag, men vad ska man göra?

Hursomhelst så hittade vi fina skor till båda barnen, Linas på rea till och med. En jättetrevlig expedit hjälpte oss att mäta fötter och skor. Vi insåg ganska smart att Mackes uteskor som han hade på sig var alldeles för små. Och när vi kom hem och jag mätte barnens förskoleskor, var de också för små. Så idag blir det skoshopping för hela slanten. Om jag inte somnar först. Det blev bara dryga fem timmars sömn inatt. Den som har kommit på att man ska sova illa i slutet av gravididteten för att förbereda sig inför kommande nattamning måste vara galen.

Här är barnens nya inneskor. Mackes med Batman och Linas med blinkande hälar:

Väskan med stort v

Idag har jag varit hos barnmorskan. Jag slapp inte mitt sista inbokade besök och nu har jag två till att se fram emot under nästa vecka, men dem ska jag väl ändå slippa? Jag har bestämt mig för att packa min förlossningsväska idag, för då är jag verkligen redo. Bebisen kanske inte kommer ut förrän väskan är packad.

Macke kom tidigast och den väskan packade jag ju tidigast. Det måste vara så det fungerar.

Jonte gissade fel

Marcus får ha sin födelsedag i fred. Det tackar vi för du därinne.

Femårsdagen!

Idag har det varit födelsedag, med allt som hör dagen till. "Ja, må han leva" och paketöppning i sängen, valfritt utflyktsmål, gäster, fika och favoritmat.

Macke hade valt att åka till Finspångs badhus och där var det hur roligt som helst. Barnen låg och flöt i vattenströmmarna hur länge som helst. Det gjorde även Jonte. Jag tog det lite lugnare, trots att jag har hört att det där med att bubbelbad kan sätta igång förlossninge, inte alls är sant. Men, men, better to be safe than sorry. Och jag önskar faktiskt att min Marcus ska få ha sin alldeles egen födelsedag.

Väl hemma kom gästerna och lego kan sägas vara temat även denna dag. Födelsedagsbarnet höll sig mest i sitt rum även denna dag och ropade "tack och hej då", när gästerna skulle gå.

Marcus hade i alla fall ro att äta lite av favvomaten tacos innan det var dags att bygga vidare.

Vid sängdags hörde jag honom säga till pappan: "Jag kan nog inte sova idag heller. Jag tänker bara på smålego". Lik sin mor är grabben i alla fall, även om scrapbooking och galna inredningsidéer, är det som håller mig vaken nattetid.

Hoppas att min plutt hade en riktigt bra födelsedag.

Födelsedagsfirande del 2

Igår kom hela tjocka släkten från min sida för att fira den blivande femåringen. Konstruktionsleksaker kan sägas vara temat för dagen, då tågbana, lego och kulbana låg i paketen. Och sitta och pilla och bygga saker är sannerligen Mackes grej. Vi såg knappt skymten av honom på kalaset. Ibland kikade han ut från sitt rum för att visa någonting han byggt.

På kvällen var det jättesvårt att lämna allt lego och varva ner och somna. Men svårt att sova hör väl till dagen före födelsedagen?

Sorry Sara

Även jag hade fel.

Fira födelsedag

Igår startade Mackes tredagarsfödelsedagsfirande med ett långväga besök av Anna och Stefan. Barnen blev överlyckliga och sysselsatte gästerna med lekar av olika slag hela dagen. Fika och hamburgare stod på dagens meny. Vi tackar även Tidaholmisarna för att de stannade på Biltema och inhandlade en lampa till vår bod.

Gäster

Lampa

Ledsen Anna

Ingen bebis den 10:e september

Två till ute ur leken

Gammelfarmor Gerd och morfar Lasse gissade fel.

Game Over Nichlas

8:e september gav ingen utdelning.

Fegis och Fulis

Marcus har en sådan där period. En sådan när han är arg och sur mest hela tiden. Men eftersom mamma och pappa tjatat och skällt i många år om att slänga och förstöra saker i vredesmod, händer det alltmer sällan.

Men något måste man ju göra när man är arg och sur på hela världen. Man kan ju säga något riktigt fult. Men som tur är, är vår son inte alls bevandrad med alla otrevliga ord som finns i vårt språk.

Han väser det allra otäckaste han kan komma på: "Fegis och Fulis".

Vem av mig och Lina som är Fegis, och vem som är Fulis, vet jag faktiskt inte.

Hösttröja och sommarskor

Nu är det åtta dagar kvar till beräknad förlossning och hösten har varit här idag. Jag har hittat en tröja som är lagom, fast jag måste ju matcha den med foppatofflor.

Sommaren försvann

Jag fick ju en finfin kamera när jag fyllde år. Och många bilder har det blivit. Minneskortet rymmer en del, så jag har inte sorterat korten ordentligt, förrän häromveckan.

Ordning och reda, sorterat i mappar, redo att läggas över på vår externa hårddisk. Och idag gjorde jag det.

Nu går det inte att öppna bilderna. De ligger så fint som små ikoner, men när jag vill titta på dem, blir de randiga i regnbågens alla färger, i princip alla bilder från april till augusti.

What to do?

Sofia, you´re out

Nu ska man ju inte ta ut saker i förskott, men det känns faktiskt ganska så säkert att Sofia är ute ur leken.

Katten

Inatt har jag sovit riktigt bra, fast jag har drömt en hel massa konstigheter. Här är ett smakprov:

Vi har ständigt en katt i hasorna. Det är en riktigt efterhängsen kelsjuk liten katt och Jonte och jag tycker att den är jättejobbig. Vart vi än går är katten där.


Då kommer Jonte på den lysande idén att vi ska göra oss av med den lilla kissen . Vi tar bilen och åker till en plats där de säljer gasolgrillar. Vad tror ni händer sedan? Jo, min make stoppar katten i en grill, stänger locket och sätter igång den. 


sedan åker vi därifrån med skrikande däck och två bekymmer:


A. Tänk om polisen har sett oss.
B. Tänk om kattens själ kommer att hemsöka oss för alltid.

I vaket tillstånd önskar jag att både A och B skulle inträffa om detta vore verklighet. Vad kan en sådan här djurplågardröm betyda egentligen? Jag är osäker på om jag vill veta svaret.

I have such fat hands

Det är något skumt på gång med mina händer. Svullnaden förstår jag, men varför de domnar hela tiden och varför det känns som om fingrarna ska ramla av när jag försöker räta ut dem, är en gåta.

Nätterna är en pina, då händerna och armen värker så att jag inte kan sova. Idag ägnade jag hela barnens förskolevistelse åt att sova, sova, sova.

Just nu är det jobbigt att vara gravid, men jag vet ju att det är värt det i slutändan.

Magiskt kalas

Barnen har precis lagt sig efter en händelserik dag. Barnkalaset blev jättelyckat med massor av glada och leksugna barn.

Det är en tacksam ålder, fem år, det mesta är spännande och roligt.

Även min son var tacksam för sina fina presenter och tackade sina kompisar ordentligt.

Nu ligger han i sin säng och funderar på hur godispåsarna vi hade köpt till kalaset, helt plötsligt hamnat i skogen. En trollkarl kanske?

Väntan

Om en timme är det dags för Marcus barnkalas. Och vad han väntar och längtar!

Och jag? Jag är väldigt tacksam att vädret tillåter utevistelse...

Uppdatering vadet

Nu är vi ett ganska stort gäng vill jag lova.


SOFIA: 6:e september, pojke
NICHLAS: 8:e september, flicka
LASSE: 9:e september, pojke
GERD: 9:e september, pojke
ANNA: 10:e september, flicka
SARA: 11:e september, pojke
JONTE: 12:e september, flicka
FRIDA: 13:e september, pojke
ELIN: 14:e september, flicka
NETTAN: 14:e september, pojke
ANNELI: 15:e september, flicka
JOHAN: 16:e september, pojke

Kräftskiva

Idag har vi varit hos tjocka släkten på vår årliga kräftskiva. Men eftersom så många av oss inte gillar kräftor, börjar våra kräftskivor snarast likna någon slags buffé. Räkor (äter jag, åtminstone skaldjur) och köttbullar trängs med korv och ketchup.

Kräftor eller inga kräftor, trevligt var det i alla fall.

Kladdkaka

En kväll när grädden var slut och jag inte kunde göra min sedvanliga chokladgegga, fick jag för mig att jag skulle göra kladdkaka.

Oh my God. Kladdkaka är ju hur enkelt som helst och smeten rör man lätt ihop under en reklampaus. Ingredienserna är också sådana som vi alltid har hemma, så det har blivit ett par kakor kan jag lova. Perfekt för sötsuget, men inte för figuren.

Jag har hittat ett recept på Arlas hemsida som jag gillar skarpt.

100 g Arla smör
2 1/2 dl strösocker
2 ägg
1 1/2 dl vetemjöl
3 msk kakao
1 tsk vaniljsocker

Garnering:
florsocker

Sätt ugnen på 175°. Smält smöret i en kastrull. Lyft av kastrullen från plattan. Rör ner socker och ägg, blanda väl. Rör ner övriga ingredienser så att allt blir väl blandat. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter. Grädda mitt i ugnen ca 20 min. Kakan blir låg med ganska hård yta och lite kladdig i mitten. Låt kakan kallna. Pudra över florsocker. Servera med grädde eller glass och frukt.

Är det dags nu?

Idag är jag i vecka 38. Det betyder att det kan vara dags närsomhelst nu och jag överanalyserar varje liten rörelse och känsla i magen. Bebisen är nästan det enda jag tänker på, men det är väl så det ska vara.

Ingen väska är packad, men barnvakt är fixad. En granne om det blir bråttom, annars mormor och morfar.

Ingen mystisk värk idag, så det verkar lovande inför Mackes barnkalas på söndag. Men å andra sidan har jag ju inte känt ett smack tidigare, förrän det har varit dags.