Jag blir så trött på alla "smygare", eller "väntare" kanske är ett bättre ord. Ni vet, sådana som bara åker in på en parkeringsplats och stannar vid första bästa plats där någon är på väg att åka. Och sedan väntar de.
Idag var det ett äldre par som stannade och började vänta ut mig, redan när de såg att jag kom med min kundvagn fullastad med påsar och barn. Missförstå mig inte, i julhandeln måste man vara lite fräck för att få en plats, men nu fanns det andra platser en bit bort.
Hursomhelst så väntade de, och väntade, och väntade. Jag gick i min egen vaggande takt till bilen och packade ur mina påsar. Marcus hoppade ur. Lina lyfte jag ur. Och när det var dags för mig att lämna tillbaka kundvagnen, hade de redan gett upp och åkt vidare. Ha! Där fick ni, fräcka väntare!
Jag är i sådana här fall så fräck och kanske elak att jag tycker att det är riktigt roligt när de mest envisna väntarna , får ge upp när de till slut inser att jag inte alls ska åka hem, utan bara lämnat några saker i bilen.
Idag skulle jag dock åka, men en annan bil som precis kommit fick min plats. Varsågod!
1 kommentar:
Mohahaha! Ja, minns du när vi var i Ullared du o jag? När det stod en "Väntare" och väntade och väntade på oss nör vi satt och käkade matsäck i bilen. Det kallar jag humor!
Skicka en kommentar